Panik Ångest.

Hej på er.
Jag tänkte blogga lite för er nu, detta ka bli ett ganska intressant inlägg.

Jag lider av något som kallas panik ångest!
Vilket i mitt fall innebär att jag får panik av ja den kan vara i stort sett vad som helst
och så får jag ångest för att jag får panik och panik för att jag har ångest, så går det runt sådär
ett tag, ibland bara ett par minuter ibland flera timmar.

Detta har jag haft sen jag var liten men jag framför allt jag fattade inte vad det var eller vad det innebar förens jag kom till BUP (Barn & ungdomspsykiatrin) i Karlstad och dom talade om för mig att det jag hade kallades för Panik Ångest. 

Det jag då gör för att ta mig ur en sån attack är att jag oftar slår, det kan vara i en vägg eller kudde eller bara rakt ut i luften! Jag slår tills jag slagit sönder bubblan som paniken stänger in mig i.

Det som ofta framkallar panik ångest hos mig är ensamhet och rädsla.

Idagens läge har jag lärt mig hantera attackerna på ett annat sätt än när jag var liten, jag slår inte lika ofta längre... jag skriver mest av mig i form av dikter eller här på bloggen, men jag kan också bara sitta helt stilla och bara stirra och låta tårarna rinna.

Just nu när jag sitter här och skriver detta har jag en panik ångest attack för att jag vet att jag måste sova utan min älskling idag, jag kommer att behöva sova ensam i mörkret eftersom jag inte kan sova med lampan tänd och är rädd för mörkret så kanske ni förstår mitt dilemma...

Jag har en av hans tröjor och en av hans kuddar, men det tar tyvärr inte bort rädslan!
Jag känner mig inte trygg utan honom intill mig när mörkret sänker sig i rummet.

Jag kan försöka beskriva hur en panik ångest attack känns...

Kroppen fylls först av oro som blir så stark att den utvecklas till panik och man får inpulsen i kroppen att bara fly
man börjar skaka och gråta samt hyperventilera sen kommer ångesten och ilskan!
Paniken sprider sig i varje milimeter av kroppen och man mår otäckt illa, man fryser och skakar och vet inte vart man ska ta vägen.

Det jag skulle vilja tipsa om är att :
Om du verkligen måste slå dig ur attacken, slå på något mjukt eller luften så att du inte skadar sig själv
Försök att andas djupa andetag och hålla dig relaftivt lugn!
Försök att återta kontrollen och besegra attacken.

Följd detta och jag hoppas att attackerna ska minska det har dom gjort för mig iallafall! 












Kraaaaaaaam/ B

Kommentarer
Postat av: Annica

Izza det är tråkigt att du har detta, men när jag läser det så känns det ändå bra, för jag förstår att du har kommit en bra bit på väg med att hantera och förstå dina besvär mycket bättre nu och därmed kan du lära dig att lindra det med tiden...Va rädd om dig/ kram

2012-01-20 @ 08:53:45
URL: http://nickasblogg.wordpress.com
Postat av: BellaLindeskow

Tack så jätte mycket! Kram!

2012-01-25 @ 16:49:45
URL: http://isabbellaaaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0