Om allt bara blir bra...
Chacha;*
nu sitter man här och lyssnar på underbara michael och tårarna bara rinner...
Panik ångesten är tbx,tårarna och rädslan...
jag har börjat räkna dagarna veckorna och månaderna nu
snart tre månader har gått med näst in till sömnlösa nätter
paniken rädslan och tårarna finns där hela tiden
allt sen jag var ungefär 8 år och har inte blivit bättre med tiden
jag gråter varje dag...paniken gör att jag slår sönder saker som samtidigt skadar mig själv.
det är synd om dig brukar en del säga, ni vet inte ens hälften
men såklart det är synd om mig, det är så jävla synd om mig
men jag skämms så in i helvete för det
jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, jag vägrar erkänna det för mig själv
men såklart det är synd om mig,jag vill bara inte innse det själv
för jag skämms för mina tårar och för vem jag egentligen är
den svaga hjälplösa personen inom mig...
jag skämms så otroligt!
Ända sen jag var liten har jag gömt mig bakom en mask med ett falskt leende
för jag vill inte att ngn ska se mina tårar min rädsla och den panik ångesten som bor inom mig.
Tårarna har nu blivit mina bästa vänner...
Jag vill tro att allt en dag blir bra
det måste bli bra...
för jag orkar inte mer!
:'(
JAG ÄLSKAR DIG MEST ALEXANDER
DU HÅLLER MIG VID LIV!!<3
